Lever Livet.
Slipknot.
Sitter och tycker så jävla synd om mig själv nu.
Ikväll klockan 00.00 kommer Slipknot inta någon scen där på Metaltown medans jag kommer ligga i min säng och ha ont i hjärtat på grund av att jag missar dom en gång till. Men jag skyller inte på någon annan än mig själv, det är bara mitt fel att jag missar dom för tredje gången, ingen annans. Det är mitt fel att jag inte tänker som en normal människa som vill se sitt favoritband sen 56 år tillbaka.
Jag vet faktiskt inte hur jag skulle reagera om jag skulle ha åkt dit och se dom, jag tror nog att jag hade blivit så överlycklig att jag skulle börja gråta samtidigt som jag skriker med i texterna och hoppa runt som en tönt. Usch vad jag älskar Slipknot. Jag älskar deras masker, deras 'tunnor', deras kläder och deras härjande på scenen dom har ungefär hela tiden. Får trösta mig själv genom att tänka att dom kommer att komma hit någon mer gång eftersom att Corey tydligen älskar Sverige och våran publik vi har osv.
Så jävla fet!
Älskar.
När jag faller, orkar du för två?
FAN VA FETT.
You're the breath that i breathe.
Kommer till Getaway:
YOU ARE MY MIND
Punkfekke på fredag.
Alltså.
Och så suger hans nya platta, fan hemskt.
ÅH VA LÄNGESEN, så bra!
Samma lycka som jag kände med Botanist; En extrem lycka.
Dubbadab.
♥
♥
From beginning to middle to end
Don't despair, you're there
Through my wasted days
You're there through my wasted nights
Oh despair, you've always been there
You were there through my wasted years
Through all my lonely fears, no tears
Run through my fingers, tears
They're stinging my eyes, no tears
If it's all in my head there's nothing to fear
Nothing to fear inside
Through the darkness and the light
Some sun has got to rise
My sun is your sun
Your sun is our sun
Oh despair, you were there through my wasted days
You're there through my wasted nights
You're there through my wasted years
You're there through my wasted life
Through the darkness and the light
Some sun has got to rise
My sun is your sun
Your sun is our sun