Vasaloppet i Mora, för pappa.

 
Var i Mora i helgen för att vara med och se på när Team Magnus cyklade Vasatrampet för de som gått bort och i år var det (mestadels) för att cykla för och hedra min pappa, Tomaz Vestman. Om jag ska vara helt ärlig var det faktiskt kul att se alla cyklister cykla loppet, det skulle jag verkligen aldrig tro att jag skulle tycka. Men när jag satt där i bilen framför alla tänkte jag på dig pappa, att jag skulle vilja ha sett dig cykla in i mål, eller cykla satans fort framför alla eller hjälpa dom andra cyklisterna som har det jobbigare. Men istället för att se dig fick jag nu se dina vänner i Team Magnus, och det var fint och känslosamt.
 
De sista kilometrarna hoppade min lillebror Liam på pappas cykel med hans cykelkläder på och cyklade in i mål. När jag såg Liam på cykeln började jag gråta, och när Liam cyklade in i mål före alla andra började jag gråta. Det var nog då det brast för alla. Det gjorde så fruktansvärt ont i mig samtidigt som jag kände någon slags glädje, för jag vet pappa var med och såg det där och jag vet att han just i den stunden var så stolt över Liam. Det såg så fint ut att se han i pappas kläder och cykel cykla in i mål, för pappas skull.

Efter loppet så samlades alla i kyrkan för att hedra dom man cyklat för, vi fick höra andra personer som mist någon nära och som dom höll tal för och alla tal var lika fina och sist i programmet så kom Bengt och skulle hålla tal för pappa, det var ett sånt fantastiskt fint tal som berörde mig så otroligt mycket och han fick verkligen med pappa i några meningar och jag kan nog säga att alla som var där håller med mig om. Men vem skulle tro att du skulle hamna på tavlan med dom som gått bort och dom Team Magnus cyklade för, och vem skulle tro att en dag är det just dig Team Magnus ska cykla för. 
Ingen kunde tänka sig det. 
 
I alla sorg och saknad så var lördagen den 31 Augusti en väldigt fin och vacker dag som jag förevigt kommer att minnas. Så tack Team Magnus för att ni gjorde det här och gör det varje år för dom som mist någon, det är ett vädligt fint initiativ. 
 
http://www.teammagnus.se/wordpress/.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Innan loppet fick alla det här armbandet som dom skulle ha på sig när dom cyklade.
Och jag kommer i hela mitt liv bära med mig det här armbandet.

Kommentarer
Postat av: ulrica

2013-09-08 @ 21:25:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0