Sorg.

 
För ett år sen hade jag extremt mycket ångest. Ångest som jag inte kunde hantera på grund av att jag var så svag och lät ångesten ta över, men sen så vände allt och jag kunde övervinna ångesten och alla tankar som inte var verklig utan bara massa hjärnspöken. För några veckor sen fick jag en sån ångest igen, kände obehag, ville spy och krypa under jorden, sa det till min mamma men hon sa att "Mikaela, det är sorg du känner" och så var det. 
 
Det jag kände nu var inget jag kunde tänka bort eller kasta åt sidan, det här var saknaden av min pappa och den extrema sorg jag känner. Det kan jag inte tänka bort. Jag kan stänga av men inte tänka bort. Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva det här som jag och min familj upplever nu, att känna en sån stark och hjärteskärande saknad efter min pappa och att inte kunna stoppa tårarna som bara tränger sig fram hela tiden och att känna att "jag orkar inte gråta mer". För så har jag känt, jag har gråtit så mycket och varit så ledsen att jag inte orkade mer så jag stängde av mig själv, och fortfarande gör. Jag lever i någon slags bubbla där jag vet vad som kommer hända, bara jag inte kollar åt höger när jag ligger i sängen för att där finns foton på pappa, och bara jag inte tänker för mycket så att jag börjar tänka på min fina pappa. För då kommer jag börja gråta igen. Nu låter det som att jag är en känslokall människa som bara sitter och stirrar in i väggen om dagarna, men så är det inte för jag mamma och min lillebror pratar alltid om pappa, tänker alltid på pappa och vi går ner till graven men det är bara i de tillfällena jag släpper allt och bara är. 
 
Idag är det en sån dag där allt bara är skit. Åkte hem tidigare från jobbcoachen för att jag råkade se en bild på pappa och började gråta, så jag åkte hem, tog en cigg vid graven och nästan rasade ihop på golvet här hemma och bara grät. Har inte gått in på hans facebook sen 16 juli och nu för första gången ska jag göra det, läsa allt och kolla på bilder. Jag älskar dig finaste, bästa pappa. Längtar tills den dagen då vi ses igen. ♥
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Anonym

<3

2013-09-28 @ 20:18:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0