En gång förortsbarn, alltid förortsbarn.

Tydligen gillar jag nimo. I alla fall några låtar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0