Men. Människor.

Vi med ADHD/ADD blir inte arga, vi blir fly förbannade! Vi har det inte tråkigt, vi blir totalt uttråkade! Vi blir inte lite glada utan blir överlyckliga istället!

Det jag menar är att med känslorna som vi får är så starka att vi går in med livet som insats. Det är verkligen slitigt men så är det en bonus tror jag. Allt vi upplever och får se är så mycket starkare än för andra, både på gott och ont... Här är en liten dikt jag tycker passa perfekt:

När jag sörjer, är mitt hjärta i tusen bitar.

...Allt jag gör, gör jag mer. Allt jag ser, ser jag skarpare. Allt jag hör, är vackrare och underbarare. Älska mig för den jag är.

Sätt in detta på din status om du själv / känner någon som har ADHD/ADD
 

 Allvarligt talat, blir det inte mer patetiskt och pinsamt? Den personen som skrev det här är nog en desperat patetisk unge på 18 år som precis fått reda på att den har adhd eller add och tror att världen går under. "Jag är annorlunda, jag har nu ett stort handikapp och är psykiskt sjuk", kanske inte men man kan ibland undra vad folk tänker med. Folk kanske inte bryr sig eller tycker det här är wierd men det tycker jag. För hur mycket uppmärksamhet kan en människa verkligen söka till sig? Det är just det jag tycker är pinsamt. Jag vet att det kan vara ett extremt helvete att leva med adhd, speciellt om man har grov adhd. Jag känner folk som har det och har själv gjort utredningar för add, men det är inte så att jag bara för det kommer kopiera texten och sätta som status på min facebook. 
 
"...Allt jag gör, gör jag mer. Allt jag ser, ser jag skarpare. Allt jag hör, är vackrare och underbarare. Älska mig för den jag är." Herre min skapare,  jag skäms.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0