han.
halva mitt hjärta är ett pophjärta. och nästen hela, eller hela, den halven är håkan hellström.
jag skulle kunna skriva tusen sidor om musiken, om känslan på konserterna och allt annat underbart. men jag tror ingen skulle orka läsa det. jag tror heller ingen orkar läsa det här. jag skulle också skriva om hur otroligt mesig jag kan bli när det kommer till håkan. hur jag kan typ ligga och dö på golvet och gråta, fast jag egentligen sitter på en stol, och om hur jag vill skrika, skratta, gråta, döda någon och hur jag skulle kunna springa miljoner mil på grund av lycka. och så skulle jag skriva att jag dog, svimmade, avled, när håkan kysste min hand, och om hur jag kan börja gråta när jag tänker på det. och ja, som sagt, jag kan bli, eller bli, otroligt mesig när det kommer till håkan hellström. nångång kommer jag skriva om allt. en 17 årig tjej som har en litet pophjärta.
