Feminism

 
Såg precis en video när en kvinna står och berättar om varför hon inte är feminist och om hur jobbigt männen har det. Att dom tar mer självmord än kvinnor, att dom inte har något manshus att gå till, att dom också faktiskt blir misshandlade samt utnytjade i förhållanden och så vidare. Och det är självklart, män har det också jobbigt ibland, precis som kvinnor, och män blir också våldtagna samt utntjade precis som kvinnor. Och dom tar också självmord. Men jag kan inte låta bli att bli otorligt upprörd. Så arg att jag nästan börjar gråta för jag inte vet hur jag ska uttrycka mig eller vad jag ska säga för att det är så sjukt. 
 
Jag som kvinna är ständigt rädd för att något ska hända mig. Jag är rädd för att på natten gå från tåget eller bussen hem för att jag ska bli våldtagen, jag är rädd för att någon ska komma fram och prata med mig för att sen ta på mig, jag är rädd för att någon ska kommentera min kropp och sen gå efter mig, jag är ständigt rädd. På grund av männen. Det är därför jag blir så upprörd över hur en kvinna kan stå och säga att det är synd om männen och att män också bli våldtagna. Männen behöver inte mer plats. 
 
En av anledningarna till att jag är feminist är på grund så jävla trött på hur bilden av kvinnan är. Jag är trött på att man redan som barn får veta hur man ska se ut senare i livet, att man ska vara smal, lång och sexig. Man får inte ha en normal kvinnokropp för då är man tjock. Och att vara tjock som kvinna får man verkligen inte vara för då är man äcklig. Hur lycklig och glad den kvinnan är så är man i samhällets ögon äcklig och osund. Är det normalt? Att man blir skrattad åt för att man inte ser ut som den stereotypa kvinnan? Nej det är inte normalt. Om man gå in på tex aftonbladets hemsida ser man alltid rubriker som "såhär blir du smal på 10 dagar", "kändisarnas bikinikroppar", eller något annat som handlar om kvinnans utseende. Jag tycker inte det är okej eller normalt. En kvinna är mer än ett utseende, det är något som aldrig värkar gå in i skallen på vissa människor. Egentligen tycker jag inte man ska behöva förklara för folk varför man är feminist om någon frågar, för det borde vara en självklarhet för vilken människa som helst. 
 
 En väldigt enkel grej som människor som ännu inte fattat är den här sidan; http://www.trettiotreanledningar.com/. Det är 33 bilder på saker om varför femenism behövs och varför det behövs starka kvinnor som vågar och kan säga ifrån.  
 
Jag kan också ge er ett litet exempel på hur män kan ta sig friheten att komentera kvinnor på ett nedvärderade vis som i dagens samhälle faktiskt är okej. Och det är att för några dagar sen kommentera en ung kille mig och sa "varför är du så fin för" samtidigt som han gick med sina vänner, och då ville jag bara peka finger och säga dra åt helvete. Men istället sa jag att "sådär säger man inte till folk", på grund av att jag blev så chockad. Det han sa kanske inte anses vara kränkande, upprörande eller inte elakt alls. För det varje ju bara en pojke som sa att jag var fin. Men för mig var det äckligt, att en kille tar sig friheten och kommeterar mig och mitt utseende på ett sånt dominerande sätt att jag kände mig illamående. När det hänt förr har jag bara gått förbi, men nu har jag fan fått nog. Ingen har rätt att göra så för det är så jävla vidrigt.
 
 Och men denna osammanhängande text vill jag säga tack för mig, fuck off alla kränkta män och länge leve kvinnan!
 

När tårarna svider allt för mycket bakom ögonlocken och ångesten dödar

fick den här bilden mig att börja skratta;
 
 
 

tusen miljoner kärlekstårar

 

:(

 
 
 

greetings from russia

 
 
 

nina rochelle

 

jag är den största förloraren
i min hjärna råder diktatur
jag tror att det är jag som väljer
men mitt liv är ett fängelse jag aldrig tar mig ur

jag är tveksamheten i orden
du är saknaden som jagar mig
du är det enkla i sommaren
och enkelheten klär dig

du är det milda i vinden
jag är nått du tänkt, men som suddats ut
jag är drömmarna du drömde
men som en dag helt plötsligt tog slut


Så sjukligt fint.

 
Ikväll är vinden stilla
det var så stormigt hela dan.
Bakom Västerbron går solen ner i rött,
det är nästan tyst.

Som ett obehagligt allvar
drar sig hösten in i stan.
Det finns en doft av allt i mörket, kallt och blött,
och nästan tyst.

Ensamma dar, väldiga värld,
orden ekar i hennes röst.
Ingen sömn och inga svar.
Ingenting kvar mer än ett rostigt svärd,
som hugger och vrider sig i ditt bröst.
Vi ses på hjärtats bar,
det här är brustna hjärtans höst.

Här är timmarna av ovisshet
poeternas bensin
här är natten när vi räknar våra stygn
allt gick så fort

Du kan dränka dig i minnen
eller litervis med vin
du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn
men allt är gjort


Trötta gråa bilder från 2011.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

vår nivå

 

Feminismen har gått för långt.

 
Såg valvaken, blev ledsen samt glad. Kanske mer ledsen än glad på grund att att SD kom in och ej FI. Som Gudrun säger så kommer vi aldrig sluta kämpa för att femenismen ska komma in i riksdagen och kunna styra och ställa, men en sak som verkligen äcklar mig är dom som råHATAR FI. Dom som smutskastar allt dom gör, förvränger saker och säger att "dom hatar män" i varje fråga. För hur kan man vekligen hata ett parti som står för en ritkig jämnstäldhet? Hur kan man hata ett parti där kvinnor för nästan en gångs skull får in röst riktigt hörd och hur kan man hata ett parti där det faktiskt komme hända något inom jämnstäldhetsfrågan? Är det för att nu kvinnorna hörs for real och tar plats eller är det för att du som hatar FI hatar femenism och tycker att kvinnan ska sitta i ett hörs och hålla käften? För det många säger nu för tiden är att "femenismen har gått för långt", så min fråga till folket är: Hur har femenismen gått för långt? 
 
Jävla svin. Mitt människohat växer dag för dag.
 
 

Så fin.

Hittade denna på någon blogg och blev helt kär. Så himla fint. 
Någon dag ska jag skapa mig en sån här och ha den ståendes någonstans!

Glad.

 
 
 
 
 
 

Så fint, så fint.

 

Fint.

 

 

RSS 2.0